Afasi drabbar en kvarts miljon människor i Storbritannien och varje år kommer ytterligare 20 000 fall att diagnostiseras. Tillståndet drabbar vanligtvis äldre personer från mitten av sextiotalet och framåt, även om det finns vissa triggers för tillståndet som kan uppstå hos barn och yngre personer.
Afasi påverkar hjärnan och orsakar problem med kommunikationen. Det orsakar svårigheter att förstå och använda språk för att kommunicera. Det finns fem typer av afasi som alla påverkar en patients förmåga att förstå, läsa eller tala ord. Expressiv afasi är en av dessa varianter.
Afasi orsakas av skada på hjärnan. Det finns flera kända orsaker men den vanligaste triggern är vanligtvis en stroke. Studier har visat att upp till 40 % av de som överlever stroke lider av afasi. Andra ofta sedda orsaker är skador på huvudet, hjärntumörer eller tillstånd som Alzheimers sjukdom som orsakar degeneration av hjärnan under en längre period. Afasi kan också orsakas av en hjärninfektion som hjärnhinneinflammation eller av ett neurologiskt problem som epilepsi.
Patienter som uppvisar uttrycksfull afasi kommer inte att ha några svårigheter att tänka på en mening men kommer att ha mycket svårt att uttrycka sig. Detta kommer att påverka både talat språk och även skriftlig kommunikation. Personer som lider av en mild form av uttrycksfull afasi har helt enkelt problem med att hitta rätt ord att infoga i sin mening eller kan ha svårt att följa en komplex konversation. Andra drabbade som har en svårare form av tillståndet kommer att uppleva sin kommunikation avsevärt försämrad och kan uppleva att de helt inte kan delta i samtal. Symtomen inkluderar mycket långsamt tal eller pauser i dialogen, kämpar för att tänka på ord eller användning av felaktiga ord i en mening.
Vid misstanke om afasi ska en patient remitteras till en logoped som kan utföra tester för att bekräfta en diagnos. Patienten kan bli ombedd att namnge föremål eller svara på frågor. Flera undersökningar (MRT, CT eller PET) kan också göras för att undersöka omfattningen av eventuell skada på hjärnan.
I vissa fall behöver Expressive Afasi ingen behandling och kommer så småningom att rätta till sig själv. Vanligtvis kommer patienten att få talterapi för att hjälpa dem att återfå viss kontroll över förmågan att kommunicera genom att antingen hjälpa till att återställa språkkunskaper eller genom att hjälpa till att hitta alternativa kommunikationsmetoder. Forskning pågår för närvarande om användningen av mediciner för att behandla tillståndet. Behandlingen kommer att bero på tillståndets svårighetsgrad och andra bidragande hälsofaktorer.
Tal- och språkterapi kommer ofta att innefatta gruppterapier, repeterande av ord och meningar och matchning av ord till föremål. Det kommer också att hjälpa patienten att få ut det mesta av andra kommunikationsmetoder som gester, kommunikationsdiagram eller datorgenererade rösthjälpmedel.
Expressiv afasi kan vara mycket frustrerande och upprörande så anhöriga och vårdare kan behöva ta råd om det bästa sättet att kommunicera med sin älskade. Tålamod och förståelse är avgörande för att underlätta effektiv kommunikation.